Christian Günther-bloggen

Blogg om boken "Spelaren Christian Günther"

Sverige och axelmakterna — Ã¥r 1942 hittat i djupet

Posted on | juli 4, 2007 | 26 Comments

En rest av den svenska utrikespolitiken 1942 har hittats i djupet på svenskt vatten.

Den sovjetiska ubåten SC 305 ligger på havets botten, efter att ha rammats av en finsk (dvs tyskallierad) ubåt. Bakgrunden är de svenska malmtransporterna till Nazityskland, troligen det viktigaste svenska bidraget till de tyska krigsansträngningarna (långt mer betydelsefulla än den mer debatterade permittenttrafiken).

Ubåten opererade mot dessa transporter, vilket inte var något ovanligt för sovjetiska ubåtar. Det hände mer än en gång att svenska jagare drabbade samman med allierade stridskrafter på detta vis.

Mer anmärkningsvärt med ubÃ¥ten är att den sänktes av en finländsk dito. Och detta — som sagt — pÃ¥ svenskt vatten. Axelmakternas flottstridskrafter tilläts alltsÃ¥ operera pÃ¥ svenskt territorium? Det har Ã¥tminstone inte jag stött pÃ¥ i mina efterforskningar. Ett sÃ¥dant svenskt agerande är naturligtvis helt oförenligt med neutralitetsbestämmelserna.

Spännande. Jag ska kolla detta med professor Kent Zetterberg på Försvarshögskolan. Jag ber att få återkomma. Under tiden kan du läsa mer om vrakfyndet på aftonbladet.se eller på svd.se.

Uppdatering. Efter kontroll med den mycket trevlige reportern Karl Vicktor Olsson på TT har jag fått beskedet att området i fråga inte var svenskt territorialvatten 1942. På den tiden var det internationellt vatten.

Comments

26 Responses to “Sverige och axelmakterna — Ã¥r 1942 hittat i djupet”

  1. possi
    juli 4th, 2007 @ 11:41

    Kan Förf. vänligen en gång för alla förklara varför han benämner det Stalnistiska Sovjet som det allierade?

  2. förf.
    juli 4th, 2007 @ 11:46

    Jag förstår inte frågan. Menar du att Sovjetunionen inte tillhörde de allierade 1941-45? I så fall rekommenderar jag dig att läsa någon bok om andra världskriget. Det finns många att välja på. Bland annat min.

  3. possi
    juli 4th, 2007 @ 11:59

    Du benämner konsekvent att Finland var i krig med det allierade, men glömmer att USA och Finland aldrig var i krig med varandra. US statedepartment gjorde i allafall skillnad. Kul att du äntligen svara, om än ganska otrevligt.

    Kunde du också svara på varför du inte verkar känna någon empati med de finska offren i konflikten?

  4. förf.
    juli 4th, 2007 @ 16:15

    Det är helt korrekt att av de tre allierade stormakterna (Sovjetunionen, Storbritannien och USA) avstod USA från krigsförklaring, till skillnad mot engelsmännen (ryssarna blev ju anfallna av Finland och behövde därför inte förklara krig). Avsikten var att med lock och med pock locka Finland ut ur alliansen med Tyskland. Vilket misslyckades. Jag skriver ju en hel del om detta i min bok.

    Å andra sidan levererade amerikanarna krigsmateriel till Sovjetunionen, för att använda i försvaret mot Finland (och Tyskland och Rumänien).

    Men i och med detta ditt resonemang har du bytt ämne. Du påstod ju att Sovjetunionen inte tillhörde de allierade under kriget. Framför allt USA uppskattade oerhört sin sovjetiska allierade.

    Problemet är att du låter dina känslor och politiska övertygelse styra. Det är helt okej. Men det har ingenting med historievetenskap att göra. Så jag uppmanar dig att läsa på lite grann om kriget. Välj då saklig litteratur och inte nationalistisk propaganda. Herrar Mannerheim, Ryti och Witting offrade tiotusentals av Finlands söner i sin meningslösa kamp för Nazityskland.

  5. possi
    juli 4th, 2007 @ 16:42

    Nå jag läser den littratur jag själv vill.

    Men tolkar jag dig rätt så ser du inget ansvar i det Sovjetiska aggerandet till att fortsättningskriget startade. Är det rätt tolkat?

    Det är en lite oschyst debatt teknik du använder när du säger att jag ej är påläst, vet du vilka böcker jag läst?

  6. Branting
    juli 4th, 2007 @ 16:56

    >Axelmakternas flottstridskrafter tilläts alltså operera på svenskt
    >territorium? Det har åtminstone inte jag stött på i mina
    >efterforskningar. Ett sådant svenskt agerande är naturligtvis helt oförenligt
    >med neutralitetsbestämmelserna.

    Jag tycker det är betydligt trassligare än så. Fartygen som ryssen vill sänka är ju vanliga handelsfartyg, även om dom fraktar militärkritiskt gods (ej militär materiel eller personal). Så länge de är på svenskt vatten, med svenskt godkännande, är de väl skyddade från allierat alllierat anfall. Antag sedan att Sverige, som neutral part, uppenbarligen inte kan skydda axelns transport från anfall. Då har väl axeln rätt att angripa angriparen?

    Nils

  7. possi
    juli 4th, 2007 @ 17:35

    Hm jag har själv tittat igenom din litratur lista i boken spelaren, och när det gäller Finlands littraturen tycker jag den är ganska tunn, med tanke på de djärva slutsatserna du drar.

    Finlands fältmarskalk, Anni Voipio
    har jag ej läst.

    Finlands politiska historia,Osmo Jussila, m.fl.
    Den har jag läst, och kan inte komihåg att den ger stöd till din uppfatning.

    Svenska frivilliga i Finland 1939-1944,Förbundet Svenska Finlandsfrivilliga
    Har inte läst den, men minst 5-6 st andra om ämnet.

    Finland i brännpunkten,Per G. Andreen

    Och så det roliga:

    Okänd soldat
    Väinö Linna

    och

    Permanent patrullverksamhet
    Harry Järv

    Två böcker som inte på något sätt behandlar finlands säkerhetspolitik.

    Är det ok att ha en så bristfällig litraturlista på historiskainstutitionen?
    I ekonomistudier skulle du ha blivt offentligt kölhallad med den listan.

    Om det här är allt så tror jag att jag läst mer än dig;)

  8. Mikael Ahlroth
    juli 4th, 2007 @ 21:26

    Då återstår endast SC320 att hitta i vattnen utanför Nyhamn.

  9. Back_to_Christian
    juli 5th, 2007 @ 18:50

    Det stör inte författaren alls att den sovjetiska ubÃ¥ten opererade med samma ”neutralitetsprincip” och sänkte svenska fartyg?

  10. förf.
    juli 5th, 2007 @ 22:28

    Back_to_Christian: Nej, det torde vara ett helt korrekt beteende — att sänka krigsmaterielleveranser till Tyskland. Kan inte tänka mig nÃ¥gra juridiska hinder där.

  11. possi
    juli 6th, 2007 @ 17:41

    Kan inte du Henrik svara på frågan: ifall du tycker att skulden till att fortsättningskriget startade helt ensamt står och finnas hos Finland?

  12. Branting
    juli 7th, 2007 @ 17:20

    Malm är inte krigsmateriel.

    (Ã… andra sidan blir hela diskussionen hypotetisk nu när det visade sig att fartygen rörde sig pÃ¥ internationellt vatten….)

    Nils (nilsbranting@yahoo.com)

  13. Anders Gustafsson
    juli 7th, 2007 @ 20:30

    Hur var det då med att sänka faktyg som fraktade förnödenheter eller civila passagerare TILL Sverige? (Evakuerade krigsbarn) De sovjetska ubåtarna var inte speciellt nogräknade, utan sänkte de fartyg de kom åt.

    Det var betydligt enklare att fÃ¥ Röda Stjärnan eller ”Sovjetunionens Hjälte” genom att angripa ett passagerarfartyg som ss Bore än att ge sig pÃ¥ krigsfartyg.

  14. Anders Gustafsson
    juli 8th, 2007 @ 20:12

    ”Nej, det torde vara ett helt korrekt beteende — att sänka krigsmaterielleveranser till Tyskland. Kan inte tänka mig nÃ¥gra juridiska hinder där.”

    För att spinna vidare pÃ¥ detta sÃ¥ reglerar bla sjökrigsdeklarationen frÃ¥n 1909 hur man hanterar neutrala fartyg som fraktar ”kontraband”. SÃ¥väl tyskland som ryssland var signatärmakter för denna och bÃ¥da bröt mot den genom att sänka neutrala fartyg utan varning. För detta dömdes bla Dönitz. Sjökrigsdeklarationen ger heller ingen rätt att sänka neutrala fartyg pÃ¥ väg till en neutral hamn.

  15. förf.
    juli 8th, 2007 @ 20:58

    Intressant diskussion! Vore spännande att se vad en expert säger, tex Ove Bring.

    AngÃ¥ende det där med förvarning, sÃ¥ har jag för mig att tyskarna faktiskt försökte köra ”by the book” i början av kriget. Problemet var att britterna dÃ¥ enkelt sänkte ubÃ¥tarna. Amerikanerna brydde sig — mig veterligt — heller aldrig om denna regel i Stilla Havet, dÃ¥ de opererade med ubÃ¥tar mot japansk trafik.

    Ang neutrala fartyg på väg till neutral hamn, så gäller detta ju inte den svenska malmtrafiken.

    PS. Possi: Ja.

  16. Mikael Ahlroth
    juli 8th, 2007 @ 23:34

    Se en tidigare topic längre ner
    http://www.christiangunther.se/blogg/?p=206

    Malmtrafiken gick på dåvarande SVENSKT vatten, i många fall skyddat av svenska marinen. Mig veterligen proklamerade varken Nazi-Tyskland eller Sovjet oinskränkt ubåtskrig mot Sverige. Det är inte känt om ryska ubåtskaptener hade stående order att attackera svenska malmfartyg på svenskt vatten.

    Som jag sade i den tidigare tråden: hur såg Sovjet på Sverige 1941-1944? Erkände Sovjet Sveriges neutralitet officiellt under kriget?

    Sedan är jag lite kritiskt till sättet som fyndet har rapporterats i media. Man kan fÃ¥ intrycket av att dykarlaget hittat bortglömda uppgifter i finska krigsarkivet – vilket är helt fel. Sänkningen av SC 305 finns med i flertalet finska marinhistoriska verk, bl.a. P.O. Ekmans utomordentliga ”Havsvargar” frÃ¥n 1983 beskriver händelsen mycket ingÃ¥ende.

    Och som sagt, den sista ”gäddan” 305 Ã¥terstÃ¥r att hitta.

  17. Anders Gustafsson
    juli 9th, 2007 @ 07:41

    Reglerna gäller civila/neutrala fartyg. Krigförande får stoppa och kontrollera och i föreliggande fall beslagta kontraband. Sådana fartyg får sänkas enbart om deras förande till prishamn innebär uppenbar fara för den krigförandes fartyg. Övrigt se tex: http://hem.passagen.se/staste/pang.html
    http://hem.passagen.se/staste/b.html

    Helt klart är att Tyskarna i början av kriget handlade i enlighet med detta, dvs läs besättningen gå i båtarna och se till att det fanns proviant etc.

  18. Anders Gustafsson
    juli 9th, 2007 @ 08:34

    ”Det är inte känt om ryska ubÃ¥tskaptener hade stÃ¥ende order att attackera svenska malmfartyg pÃ¥ svenskt vatten.”

    Enligt Staffan Berglind: ”De sovjetiska ubÃ¥tschefer som vid den aktuella tidpunkten opererade i Östersjön hade stÃ¥ende befogenhet att angripa civila sjötransporter som utfördes i strid mot Sovjetunionens intressen.”

    Personligen tror jag att Sovjet respekterade Sveriges neutralitet dÃ¥ de passade dem. U-137? 😉

  19. förf.
    juli 9th, 2007 @ 08:44

    Jag tror nog vi lugnt kan utgå från att de sovjetiska ubåtarna attackerade svenska malmtransporter, var helst man hade möjlighet. Jag har heller inte sett till någon uttryckt irritation över detta hos den svenska utrikesledningen. Mitt intryck är att man hyste stor förståelse för Sovjetunionens realiteter. Transporterna var ju en del av den tyska krigföringen mot detta land.

    Jämförelsen med U137 är en anakronism och jag ser inga som helst likheter.

  20. Anders Gustafsson
    juli 9th, 2007 @ 09:05

    Och övriga transporter? Kol till Sverige? Civila persontransporter? Krigsbarn? Långt ifrån alla fartyg som sänktes hade järnmalm som last eller var på väg till Tyskland.

    I mÃ¥nga fall blev orsaken till fartygsförlisningar klarlagd först efter krigsslutet och under kriget var situationen känslig sÃ¥ det var mera opportunt att skylla pÃ¥ ”minsprängning” eller ”olyckshändelse”.

    U-137 har naturligtvis inga likheter annat än att den illustrerar hur stormakterna förfar med länders neutralitet efter förgottfinnande och hur neutrala länder tittar bort. Under efterkrigstiden hade den finländska marinen order att ignorera ubåtsekon. Ibland körde man även regelrätta övningar, då man förföljde ett eko, dock utan vapeninsats. Dessa rapporterades dock inte vidare.

    Ibland tog sig det hela rent skrattretande former, som en gång på 1980-talet då flera observatörer såg en ubåt i skärgårdshavet. Marinen förklarade kategoriskt att det varit en finlandsfärja och man sade tom vilken. Dock hade man så bråttom att man inte ens kollade ifall den färjan befunnit sig i området (vilket den inte gjort).

  21. Anders Gustafsson
    juli 11th, 2007 @ 11:01

    Ramlade över följande artikel i Aftonbladet (apropå historia):
    http://www.aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,1104797,00.html

    Och kan bara konstatera två saker:
    1. HÃ¥ller helt med
    2. Vad synd att de få journalister av klass som finns på Expressen och Aftonbladet helt drunknar i tabloiddravlet.

  22. Mikael Ahlroth
    juli 20th, 2007 @ 01:12

    ”Jag tror nog vi lugnt kan utgÃ¥ frÃ¥n att de sovjetiska ubÃ¥tarna attackerade svenska malmtransporter, var helst man hade möjlighet. Jag har heller inte sett till nÃ¥gon uttryckt irritation över detta hos den svenska utrikesledningen. Mitt intryck är att man hyste stor förstÃ¥else för Sovjetunionens realiteter. Transporterna var ju en del av den tyska krigföringen mot detta land.”

    Ingen irritation hos den svenska utrikesledningen? Jag vet inte hur jag skall tolka dina ord. Svenska UD reagerade visst på sänkningarna.

    Av de fem svenska fartyg, som torpederades 1942 ( Ada Gorthon, Bengt Sture, Liljevalch, LuleÃ¥ och Margareta) pÃ¥träffades i vraket pÃ¥ Ada Gorthon torpedfragment med rysk text. Detta ledde till flera svenska diplomatiska protester under sommaren 1942. Sovjetunionen förnekade kategoriskt alla kränkningar av svenskt territorialvatten och krigshandlingar pÃ¥ svenskt vatten och skyllde händelserna pÃ¥ tyska provokationer (P-O Ekman, ”Havsvargar”, Schildts, Jakobstad, Finland, 1983)

  23. Mikael Ahlroth
    juli 20th, 2007 @ 01:20

    ”Enligt Staffan Berglind: “De sovjetiska ubÃ¥tschefer som vid den aktuella tidpunkten opererade i Östersjön hade stÃ¥ende befogenhet att angripa civila sjötransporter som utfördes i strid mot Sovjetunionens intressen.â€?

    Jag antog att så nog var fallet. Vem är denna Staffan Berglind, jag har inte stött på hans namn förut.

    ”Personligen tror jag att Sovjet respekterade Sveriges neutralitet dÃ¥ de passade dem. ”
    Då kontrar jag med den retoriska frågan: hur väl hade Sovjet respekterat en hypotetisk, finsk neutralitet efter Vinterkriget?

  24. JariL
    juli 25th, 2007 @ 10:24

    Henrik,

    ”ryssarna blev ju anfallna av Finland och behövde därför inte förklara krig”

    Man kan lika väl pÃ¥stÃ¥ att Sovjet Union började ett preventiv krig mot Finland 25. juni 1941 med sina luftanfall och att Sovjet Union sÃ¥ledes förklarade krig till Finland. Om USA hade varit med i krig dÃ¥ detta hade inte haft nÃ¥gon betydelse eftersom en liten bagatell som Finland skulle lätt ha slopats under mattan. Men nu rapporterade USA’s egna diplomater att Finland hade blivit anfallen av Sovjet Union och detta rapporterades ocksÃ¥ i den amerikanska pressen. Stalin betalade politisk pris för detta senare i sina förhandlingar med amerikanerna i Jalta och i Teheran vad beträffade Finland. Det är en annan sak att Stalin kanske tolkade situationen fel och att USA hade egentligen inte gjort nÃ¥gonting om Sovjet Union agerat pÃ¥ ett annat sätt än vad den gjorde i Finland 1944-45 innan kalla kriget började pÃ¥ allvar. En konsekvens av Stalins misstag den 25. juni 1941 var ocksÃ¥ krigsskyldighetsrättegÃ¥ngen mot Ryti et alia som var ett försök att sätta all ansvar till Finland genom att avslöja de finsk-tyska överenskommelsen frÃ¥n vÃ¥ren 1941.

    Om du beskyller andra för att lÃ¥ta sina känslor styra sina bedömningar skulle jag vara försiktig att skriva ”Herrar Mannerheim, Ryti och Witting offrade tiotusentals av Finlands söner i sin meningslösa kamp för Nazityskland.” Jag väntar pÃ¥ bevis att Mannerheim, Ryti och de andra finska beslutsfattarna motiverade sina beslut med viljan att kämpa för Nazi Tyskland.

    Om meningslöshet. Min släkt från fars sida kommer från Karelska näset där dom bodde egentligen närmare St. Petersburg än någon större finsk stad. När dom var tvungna att lämna sina hem då kriget började 1939 dom skickades till olika delar av Finland. Efter min farfar hade stupat i Februari 1940 situationen blev ohållbar för min farmor och hon var tvungen att ge min då ca. 1 år gammal far adopteras av en annan familj. Hon behöll de två äldre barn som hon hade men hennes liv var i ruiner: ingen hem, ingen man, ett barn förlorad. När hon fick chansen att återvända hem efter Näset hade återerövrats i början av fortsättningskriget hon tvekade inte. Även om livet var fortfarande svårt hon hade fått sitt liv tillbaks. När dom var tvungna att lämna sin liten gård slutgiltigt sommaren 1944 botten för livet föll igen och farmor dog 1945 -av sorg som hennes barn säger. Vet inte vad farmor själv skulle säga men bara undrar om det var meningslöst från hennes synvinkel då?

    Mvh,

    Jari

    PS. Enligt t.ex. Jukka Mäkelä rapporterades hela u-båtsaffären redan följande dag efter sänkningen i svenska tidnigar. Den finska u-båten nämligen rapporterade om sänkningen med radion och någon i Sverige lyssande på och information läckte/läcktes till tidningar.

  25. JariL
    juli 25th, 2007 @ 11:45

    En sak om sjökrig jag glömde från min post ovanpå. När Finland bytte sida hösten 1944 finska flottan lade minor till de rutter man antog att tyska u-båtarna kommer att använda för att komma in till Finska viken.Minst två tyska u-båtar träffade dessa minor hösten 1944 och sjönk med sina besättningar. Båtarnas vrak hittades ett par år sedan.

    Mvh,

    Jari

  26. Anders Gustafsson
    juli 27th, 2007 @ 18:01

    ”Jag antog att sÃ¥ nog var fallet. Vem är denna Staffan Berglind, jag har inte stött pÃ¥ hans namn förut.”

    Se:
    http://hem.passagen.se/staste/
    (men stäng av ljudet före 🙂

    ”DÃ¥ kontrar jag med den retoriska frÃ¥gan: hur väl hade Sovjet respekterat en hypotetisk, finsk neutralitet efter Vinterkriget?”

    Det är naturligtvis omöjligt att svara på och beror på när. 1941? 1942 etc. Planerna ändrades hela tiden. Man kan natutligtvis tvärsäkert, som vissa här gjort, påstå att Sovjet skulle respekterat en Finsk neutralitet. Samtidigt finns det överväldigande idiciematerial som pekar på motsatsen.

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.

About

Tricorder Media är ett företag tillhörande Henrik Arnstad. Verksamhetsområden är författarskap, journalistik och undervisning.

Subscribe to our feed

Search

Admin